Förberedelsen för UltraVasan90 har nu startat! – 6,5 km

IMG_2280

Idag var dagen som jag “skulle komma igång igen”… Och det kunde inte varit en mer perfekt morgon för min mentala start för att förbereda mig för UltraVasan90 nästa år. Ca 10 grader i luften, dimman hängde sig kvar över naturreservatet och gräset var fuktigt och gav frisk svalka till smalben och fötter. Det var så mycket syre i luften så man knappt behövde andas för att få in syre i lungorna. Min lager2-tröja, Tornio från Dobsom,  transporterade ut svetten som la sig som en dagg-matta på utsidan av tröjan. Alla yttre omständigheter var kort och gott optimala!

Jag kände mig ganska fräsch i kroppen när jag gav mig iväg, men efter bara nån kilometer insåg jag att den fick kämpa hårt för att hålla musklerna syresätta. Hjärtat slog så fort det kunde och lungorna hade alla förutsättningar för att ta in syre med tanke på det perfekta löpvädret. Men syresättningen var inte som den ska vara. Jag inser att jag inte är i den form jag vill vara och tankarna börjar fladdra iväg kring vad jag behöver göra för att komma dit. Jag kommer fram till att det behövs framförallt 2 saker.

Det ena är att jag måste träna klokt och se till att variera långpass, intervallpass och återhämtningspass. På långpassen och intervallpassen måste jag se till att pressa mig själv ordentligt för att ha en tillräckligt bra utvecklingskurva. Jag måste höja syreupptagningsförmågan genom att pressa mjölksyretröskeln i intervallpassen. Det ska jag framförallt göra med backintervaller och löpning med bildäck bakom. Detta i kombination med stavar för att få överkroppen aktiverad och därmed få hjärta och lungor att syresätta större och fler muskelgrupper. Jag måste öka uthålligheten och perifera syretillförseln genom långa långpass. Här kommer det att krävas minst ett pass upp mot 30 km i veckan, men ska successivt ta mig upp till de distanserna så kroppen hänger med utan att få skador.

IMG_2281Det andra jag måste göra är att skärpa till mig när det gäller kosten. Jag läste en intressant artikel i tidningen Runner’s som beskrev lite mer teoretiskt det jag upplevde i våras när jag (nästan militant) plockade bort kolhydrater från kosten. Det enda kolhydrat-intaget jag hade då var min “supergröt”. Vad det innebar och som styrks av artikeln är att kroppen istället kommer att använda fett direkt som bränsle under löppassen. Det i sin tur innebär att kroppen får ett jämnare flöde av energi/bränsle och jag kan då fortsätta springa längre utan att hamna i energi-dippar då kolhydratbränslet sinar. Jag vet sen i våras att det är en omställningsperiod som jag nu behöver gå igenom igen för att komma dit jag vill, men även denna omställning startades idag! Tillbaka till ölkorv istället för lösgodis. Tillbaka till ost och ägg istället för potatisgratäng. Den stora skillnaden nu kontra i våras är att jag vet hur viktigt det är att jag får i mig tillräckligt med energi. Jag måste alltså tvinga mig att äta mer, men rätt.
Så just nu är jag otroligt glad över att det är långt kvar till UltraVasan90! Hade starten varit imorgon hade jag inte ens tagit mig till Smågan och jag inser att det kommer att krävas en hel del insats av mig för att komma ifrån det tunga nuläget till mitt önskade läge där jag klara UltraVasan90 på ett sätt där jag kan njuta av omgivningen och loppet. Jag kommer att komma till den formen…

 

Kolla gärna in min sponsors kläder!



 

 

[efb_likebox fanpage_url=”https://www.facebook.com/danlarrunnerslife” box_width=”250″ box_height=”” locale=”en_US” responsive=”0″ show_faces=”1″ show_stream=”0″ hide_cover=”0″ small_header=”0″ hide_cta=”0″ ]

 

 

Kommentera