Löpning, volleyboll, löpning – 10,4 km

IMG_0001För tjugo år sen slutade jag spela volleyboll. Då var jag ganska hygglig volleyboll-spelare. Framförallt försvarspelare med serv- och smashmottagning som största styrka. Dessvärre höll inte höger axel. Var för dåligt musklad så slitaget blev för stort. Jag hade säkert kunnat rehabat mig tillbaka, men vid 18 års åldern fanns en del annat som lockade och pendlandet ner till Kungälv för träning var och varannan dag var det inte.

Idag var det dags igen. Jag fick nys om att det finns ett gäng som spelar på lördagar 16:00-17:30. En fantastiskt bra tid om jag får säga det. Så jag bestämde mig för att prova på idag, men jag ville ändå komma ut på en löprunda så jag sprang en lugn och behaglig 9 km-runda innan volleyboll-träningen. Väl där fick jag träffa ett gott gäng som verkligen var där för att ha roligt och spela bra volleyboll. Måste säga att jag var lite nervös för hur jag skulle klara av att prestera. Har spelat beach några gånger, men inte inomhus på 20 år så snacka om att vara ett oskrivet kort. Vi började bolla lite och min precision var inte helt kalibrerad. Slag som för 20 år sen kunde göras i sömnen fick jag koncentrera mig på nu och bollträffen i alla slagen var 10-20%-ig…

Vi delade in oss i 2 lag. 3 i ena och 4 i andra. Så det blev nåt mellanting mellan inomhus och beach med generösa regler kring nät-touch och backspikes. Vilket passade mig väldigt bra. Kände mig emellanåt som en yr televinken i en hela-havet-stormar-lek… Rörde mig klumpigt och 2 sekunder för sent… Efter några set började iaf det falla på plats. Hittade positionen bättre och bättre, men fötterna hade hade lim under sulorna så det blev en hel del konst-slag där jag borde kunnat slå mer kontrollerade. Men den största överraskningen var mina servrar… Helt sjukt dåliga! Jag missade säkert 80 % av dem. Och inte lite heller… Efter lite analys och hjälp från några andra spelare mellan 2 set fick jag iaf hygglig bollträff, men precisionen var fullständigt frånvarande. Den insikten var lite jobbig. För 20 år sen kunde jag placera överskruvs-, svävare och hoppservar i en av 6 “rutor” på den andra planhalvan. Idag var det en bragd att kunna sätta den över nät och inom motståndarnas linjer…

Trots min insats var de andra spelarna snälla, glada och peppande. Förhoppningsvis kommer rosten att slipas av kommande lördagar så att jag kan slippa mardrömmar om servar och att jag inte alls är bra längre. 🙂

Löpningen idag var helt ok. Kroppen levererade vad den skulle under dagens lugna pass. Nästa vecka planerar jag att höja träningsnivån några snäpp. Bl.a. med en weekend tillsammans med min fru på en herrgård i Smålandsskogarna. Där hoppas jag att vi kan klämma 2-3 pass i härlig miljö.

 

 

Kolla gärna in min sponsors kläder!



 

 

[efb_likebox fanpage_url=”https://www.facebook.com/danlarrunnerslife” box_width=”250″ box_height=”” locale=”en_US” responsive=”0″ show_faces=”1″ show_stream=”0″ hide_cover=”0″ small_header=”0″ hide_cta=”0″ ]

 

 

Kommentera