Lugn runda i underbara skogen – 10,7 km

on

2015-05-16 11.34.45Ok. Nu vet jag säkert… Det är i skogen jag ska hålla till när jag ska springa. Efter att ha nött en hel del kilometer asfalt den senaste tiden insåg jag idag när jag tog en återhämtnings-runda i skogen att det är där jag hör hemma och det är där jag får min energi. Att behöva anpassa steget efter underlaget. Att andas in all syre från träden. Att få små snabba uppför- och nedförsbackar att jobba med. Och att få höra naturen och vistas i den. Tänk vilket privilegium!

Däremot hände det en sak som jag inte gillade. Jag mötte en kvinna som var ute med sin hund (en svartvit hund i 40-50 kg-klassen). Hon hade den lös och den var ca 20 meter framför henne. Hon såg mig på ganska långt håll, men hunden struntade blankt i hennes inkallnings-försök. Istället fick jag möta hunden utan dess ägare. Det gick bra och hunden verkade lugn, men när jag passerat och kommit några meter förbi ägaren fick den jaktinstinkt och sprang efter mig. Ägaren ropade 2015-05-16 11.20.59och skrek, men hunden struntade i det. Så fort jag insåg att den jagade stannade jag helt och stod still. Helt still. Då försvann hundens jaktinstinkt och började istället fokusera på att INTE komma till matte som nu jagade och ropade för att försöka fånga in hunden. Efter någon minut hade hon fortfarande inte lyckats fånga in sin hund, men den hade sprungit en bra bit i deras färdriktning så jag kunde fortsätta min löprunda. Eftersom jag själv har hundar och är uppvuxen med hundar så är jag varken hundrädd eller ovan i den här typen av situationer. Jag kan läsa av om hunden jagar för att sedan vara aggressiv eller om den bara jagar för att leka. Och jag vet hur jag ska bete mig. Men det istället hade varit en hundrädd och ovan som hamnat i min situation. Vad hade hänt då? Hur hade den löparen mått? Hade löparen undvikit att springa den rundan igen? Hade hunden nafsat så att ägaren till slut blivit anmäld och hunden avlivad? Oaktat vad resultatet hade blivit så måste vi hundägare förstå att vi måste ha stenkoll på vår hund OCH den måste komma på inkallning OM vi ska ha den lös. Om inte ska hunden vara kopplad! Jag har mött otroligt många hundar som varit lösa under mina löppass och 99 % av hundägarna har disciplin på sina hundar och visar mig hänsyn, men det räcker dessvärre med att den där sista procenten inte sköter sig för att resten ska lida.

2015-05-16 11.52.34Nog om hundar… 🙂 Kroppen svarade på bra med tanke på långpasset i förrgår. Jag trodde att den skulle kännas stel och att syret skulle vara jobbigt att få ut i blodet, men det funkade helt ok. 8e och 9e kilometern var fantastiskt härliga där det verkligen kändes som att jag flög fram i spåret!

 

Kolla gärna in min sponsors kläder!dobsom_logo


2 kommentarer Lägg till

  1. Andreas skriver:

    Skönt att du som hundägare reagerar! Som löpare möter jag ofta okopplade hundar och jag tillhör den skaran som är lite rädd/försiktig av mig. Uppväxt med granne som hade jätteskällig hund och som alltid morrade på en. Pappa har haft en jack russell sen jag var typ 12 som alltid har morrat och skällt ilsket. Som vuxen har jag lärt mig genom olika möten att det oftast inte är hundens fel utan att ägarna inte bryr sig. Att man inte uppfostrar hunden från början, som fallet med farsans hund iaf. Utan låter de ta kontrollen och bestämma och göra som de vill. Men är medveten om att de finns de som har pli och koll och i de fallen är jag trygg med hunden utan problem hemma hos dem eller dyl. Men ute löpandes har jag ingen aning om vilka som är lydiga och vilka som inte är det. Jag har reagerat i panik vid möte med okopplad hund, skrikit åt ägare och haft dåligt samvete i efterhand fast ägarna oftast kastar glåpord tillbaka också. Jag tänker att det ligger i ägarens intresse, att även om man har en uppfostrad och tränad hund så är det inte alla andra som hunden möter när man är ute som har kunskapen eller intresset av att ha kunskapen om hundar heller och de kan man inte begära att alla ska ha heller.

  2. danlar skriver:

    Håller med dig helt Andreas. En lös hund ska antingen gå fot (tydligt och kontrollerat) eller platsas när man möter någon annan om den inte är kopplad. Allt annat är helt fel. Jag som alltid har haft hund kan inte heller alltid veta om det är en snäll eller elak/rädd hund, men jag kanske kan “läsa” hunden bättre än någon som inte är hundvan och på så sätt bete mig på ett bättre sätt för att undvika att situationer eskalerar. MEN det viktigaste är att vi i Sverige har strikt hundägar-ansvar, vilket gör att hundägaren i alla lägen är ansvarig för vad hunden gör. Så fortsätt skrik på hundägare som inte håller sig till gällande regler och skriker de tillbaka så får du fråga dem om de känner till begreppet strikt hundägar-ansvar… 🙂

Kommentera