Ystad Extreme Challenge 2015 – 6,8 km

Havet
Foto: Ida Larsson

Förra året arrangerades för första gången Ystad Extreme Challenge. Då var jag där. Idag var det dags för andra upplagan av detta fantastiska arrangemang och självklart var jag där i år också!

Med stor nyfikenhet på årets bana ställde jag mig på startlinjen. Jag var osäker på min form så jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta av varken banan eller min kropps leverans. Vädergudarna var med oss. Lite mulet, ca 17 grader och uppehåll.

Starten går! Vi drar iväg! Vissa sticker iväg i ett hejdundrandes tempo, men jag håller mig lugn. Vill inte dra på mig mjölksyra för tidigt utan njuta av loppet. Nytt för i år var en del hinder där man gynnas av en stark överkropp. Det fanns 3 “armgångshinder” av olika slag. Ramlade man ner fick man ta en stock och springa straffrunda istället. Då jag har en överkropp som en gråsparv så fick jag bekanta mig med stockarna på samtliga av dessa hinder. 🙂 De första 3-4 kilometrarna är 95 % löpning (med hinder) i lös sand vid havet. Är man inte en van löpare är risken stor att man kör för hårt och stumma vader och mjölksyran kommer som en plötslig och förrädisk konsekvens. Jag hade bra koll på både tempo och puls, vilket gjorde att jag klarade av att hålla mig på rätt sida hela vägen. Under dessa 3-4 kilometrarna ska man ut på totalt 5 bryggor för att sedan hoppa ner i havet och vada in till stranden igen. Det gick en del sjö så det gällde att dra nytta av vågen när den jobbade MED mig för att sedan ta det lite lugnare när motströmmen kom. En form av intervallträning med typ 5 sekunders intervaller. 🙂 Vid flera ställen på banan blev jag påhejad av min heja-klack bestående av min dotter, fru, brorsdotter och hennes sambo. Det gav mig massor med energi!

DSC04925
Foto: Ida Larsson

När de första 4 kilometrarna var avklarade gick banan upp från stranden och vidare på en gångväg för att sedan föra oss vidare till någon form av grustag. Torr och hård ler-jord med ojämnheter. Här gällde det att hela tiden hålla koll på var man satte fötterna för att undvika att trampa snett och stuka sig. Genom eld, över halmbalar, under halmbalar och över oändligt många räcken. Nu var kroppen varm och jag hade börjat att trycka på i löpsteget så snart vi kom upp från stranden. Kroppen svarade bra. Jag utnyttjade varje hinder för att få ner pulsen och skapa lite återhämtning för att sen kunna trycka på i löpningen igen. Varje gång det var en sträcka med bra underlag sa jag till mig själv “Det här är din hemmabana. Visa det!”. Och det gjorde jag! Jag hade förvånansvärt mycket energi och syre i benen. Inte en tillstymmelse till att möta “väggen” eller att inte hinna med att syresätta. Det var ett härligt flyt hela vägen de sista 3 km.

DSC04948
Foto: Ida Larsson

Sista hundra metrarna ser jag återigen min heja-klack! Och jag får en high five av min dotter 30 meter innan mål, vilket kändes härligare än själva målgången! 🙂

Till sist vill jag skicka ett STORT TACK till arrangörerna och funktionärerna som har gjort ett fantastiskt jobb för att få till ett lopp som är så otroligt roligt! Ni är verkligen grymma! Nu sitter man bara och hoppas på att Ystad Extreme Challenge blir av nästa år också så att jag får uppleva det igen!

 

 

 

Kolla gärna in min sponsors kläder!



 

 

[efb_likebox fanpage_url=”https://www.facebook.com/danlarrunnerslife” box_width=”250″ box_height=”” locale=”en_US” responsive=”0″ show_faces=”1″ show_stream=”0″ hide_cover=”0″ small_header=”0″ hide_cta=”0″ ]

 

 

2 kommentarer Lägg till

  1. Johan med överkropp som en falk skriver:

    Nu har du precis förnedrat hela Sveriges gråsparvsstam! 🙂 Men bra jobbat med loppet!

    1. danlar skriver:

      Tack kompis! ?

Kommentera